Lars Daniel Rehn
MÅLERI MED MÅNGA BUDSKAP
Lars Daniel Rehn har ateljé vid Stigbergsliden i Göteborg. På tredje våningen i Ateljeföreningen Konst har han sitt rum. Det är litet, och inte speciellt ljust, han jobbar alltid med starka dagsljusrör tända i taket. Ett måste, säger han, för att kunna fokusera på detaljerna.
– När jag var liten och åkte bil, bad jag alltid mamma och pappa att väcka mig när vi körde igenom en stor stad. Jag var väldigt fascinerad av alla neonljus som lyste i natten.
Lite av samma effekt jobbar han med i sitt måleri. Han använder fluorescerande färger, under akrylfärgen. Det gör att målningen förändras då den belyses med UV-ljus.
– Jag har dolt en bild i bilden. Den har ett dygn inbyggd i sig, säger han och demonstrerar vad som händer när UVljuset riktas mot det ödesmättade snölandskap som för tillfället står på staffliet. Dag förvandlas till natt. Ett slags norrsken lyser upp himlen och i kyrkan som står mitt i den lilla byn, får det blyinfattade fönstret nytt liv. Magiskt.
Lars Daniel Rehn är född 1974 och uppvuxen i Borlänge, i Dalarna.
– En liten, tråkig håla, säger han själv.
Han åkte mycket skidor, både längdskidor och slalom, Sälen och Idre låg ju nära. Han ritade, läste serietidningar och spelade mycket tevespel. I köket satt han ofta och studerade fåglar i de stora tujorna utanför fönstret.
På somrarna reste familjen till farmor som hade stuga på västkusten. Nära till Miniland med sina miniatyrkopior av kända byggnader, där var han ofta. Med tiden lämnade Lars Daniel Rehn Borlänge och studerade konst på folkhögskolan i Skinnskatteberg och Gerlesborgsskolan i Stockholm. Drev sedan galleri i Göteborg under ett par år, och utvecklade konceptet Battlefield med sex utställningar, senast på Konsthallen Röda Sten i Göteborg 2009.
I Lars Daniel Rehns bildvärld finns många trådar till hans egen barndom – snön, det ödsliga fjällandskapet, det märkliga ljuset, den spelliknande scenen, de små husen, tujorna och fåglarna. Men nu transformerade till en dystopisk vuxenvärld där märkliga saker tycks utspela sig mellan de små, små (han använder förstoringsglas när han målar) människorna som pilar fram och tillbaka över snön. Men – vad är det som händer här egentligen? Det visar sig att Lars Daniel Rehn har ett uttömmande svar på den frågan.
– Det handlar om en värld som invaderats av ett virus – ett rött, ett grönt, ett blått och ett gult virus – som manipulerar sin omgivning på olika sätt och skapar kaos. Ungefär som ett datavirus. Vissa av invånarna är immuna, andra blir mycket påverkade och gör konstiga saker …
Lars Daniel Rehn beskriver i detalj varje person, varje händelse, varje objekt i bilden.
– Bland människorna finns olika grupperingar; en motståndsrörelse som försöker rädda världen från undergång, och så de hjärntvättade extremisterna som utför ruggiga experiment på människor och djur. Och så arbetarna, som egentligen är vetenskapsmän, och prästerna …
Med varje ny målning »skriver« Lars Daniel Rehn ett nytt kapitel på sin fiktiva berättelse. Fantiserandet roar honom och driver hans konstnärskap framåt.
Allt började för sex år sedan, inför en soloutställning på Galleri Magnus Winström i Göteborg. Då hade han inte målat på flera år och trevade sig fram. Så föddes berättelsen och allt lossnade, han hittade sitt språk, sin bildvärld, och så har det fortsatt. På Instagram (@lars.daniel.rehn) kan man följa Lars Daniel Rehns arbetsprocess, se nya målningar, bilder och företeelser som inspirerar honom.
Det är ingen speciellt hoppfull värld du målar upp. Det onda i kamp mot det goda. Katastrofen tycks hela tiden lura bakom nästa hörn?
– Javisst, det här är helt klart samhällskritiskt. Hela världen håller ju på att falla ihop, säger Lars Daniel Rehn.
